Hola, opps fel sprak!

Igar borjade vi dagen med att vandra runt lite i Udaipur, jag kopte en julklapp till en person (hemligt!), mamma kopte ett par solglasogon med styrka och mans kopte en liten chipspade for ungefar 1,5 kr. Sedan gick vi tillbaka till hotellet for att kaka unch och var klara i ratt tid for att hinne med varan tuctuc (rickshaw) som skulle ta oss ut fran stan till en farm dar. Sa hela familjen trangde ihop sig i baksatet pa fordonet, mamma och pappa satt langst ut pa sidorna medans jag satt i mitten med mans i mitt kna. Jaa, vad ska man saga om den lilla resan da, hmm, spannande??? En aning smartsam och sjukt obehaglig.

Nar vi val kom fram till farmen sa fick vi lite chai och sedan var det dags att ge sig ivag pa hastarna. Allas hastar var bruna forutom min som var vit och gra. Den var ocka en aning udda, jag hamnade namligen langst bak i raden med hastar och jag vet inte om det var for att min hast var radd for de andra men den holl sig pa valdigt langt avstand fran de andra hastarna, en aning mobbad kanske?? Aven om man hade ordentligt ont i rumpan nar vi kom tillbaka (det ar inte sa skont att rida i 2,5 timmar ifall man inte ar van vid det) sa var den en valdigt speciell upplevelse. Det var ocksa valdigt skiftande miljoer, det var ju alltid bergsoken men det var valdigt intressant nar vi red in i nagon by. Da kom det alltid en massa barn fram till oss och vinkade, sa bye (tror de menade hej) och fragade vad vi hette. Och sa fort man vinkade tillbaka till dem sa blev de jatteglada och borjade le jattemycket. Jag fattar verkligen inte hur de kan vara sa glada, de lever ju valdigt fattigt men de verkade inte bry sig om de. Sa underbart harligt att de kunde vara sa glada, men att de kan vara sa glada at en sa liten sak som att nagra framlingar rider igenom deras by. Det ar underbart men samtidigt hemskt, jag fick iallafall valdigt daligt samvete nar man satt dar uppe pa hasten.

Nar vi hade ridit i ungefar 2 timmar sa tog vi en paus for att dricka lite chai igen och sedan satte vi upp pa hastarna och red den sista strackan. Det var som sagt en valdigt haftig upplevelse.

Nar vi kom tillbaka till hotellet sa hade vi bokat massage sa mans och mamma borjade att fa massage medans jag och pappa akte och hamtade mammas solglasogon. Sedan gick vi runt pa stan ett tag innan det var varan tur. Och vad kan man saga om massagen?? AAAJ!!! DET GJORDE ONT! Nu i efterhand sa har vi kommit pa att tjejen som masserade mig och mamma anntagligen inte var utbildad, medans han som masserade pappa och mans maste ha varit det och hade nog visat tjejen hur hon skulle gora. Har marker man ocksa valdigt tydligt skillnaden mellan man i kvinnor i Indien. Rummet som pappa och Mans blev masserade i hade en massa tyger hangande langs vaggarna, svag mysig belysning och en massagebank som de fick ligga pa, medans rummet dar jag och mamma bev masserade hade helt vita vaggar, lysrorsbelysning och en madrass pa golvet. Lite skillnad dar.



Idag blir vi nog valdigt turistiga, vi ska aka bat till nagot sorts palats dar de har spelat in en james bond film, sedan ska vi upp pa nagon topp och sedan en till topp. Ja, man far val offra sig. Jag funderar ocksa pa om jag ska kopa en smyckeslada som jag hittade igar.

Imorgon aker tar vi flyget till Mumbai dar vi ska sova en natt och sedan ta nattaget vidare till Goa.
Ha det harligt ;)